Gårdsplanen hos farsan ramas in, dels av boningshuset, dels av uthuset/gårdshuset. Båda är byggda cirka 1920 och står ganska stadigt på sin kulle i det gamla jordbrukslandskapet. Ni som läst här innan har hört en del om båda husen. Om funna vackra väggar bakom buckliga skivor med trasig tapet i båda husen. Om kakelugnar som fungerar och upphittade kakelväggar från ett gammalt kök.

Denna sommar innehöll som många av er vet inte all den tid jag kanske tänkt mig för arbeten hos farsan. Men jag har ändå gjort en del.

Uthusdörr med flagad plastfärg i blå kulör

Fönster till gårdshusköket. Trasiga rutor, extremt flagad färg och nära nog fösvunnen kittning.

När pappa tog över var inget gjort på länge. En måste inte heller göra mycket. Det är okej med sliten målning. Men här var det frågan om hurvida fönstren skulle överleva alls. De var hårt utsatta sedan färg, kitt och glas gett upp och släppt vind fukt och sol fria. Det första jag gjorde var att halvolja fönstren och täcka för de trasiga rutorna. Träet var väldigt torrt med inte förstört. eftersom jag inte bor i trakten har jag fått ta en sak i taget. En båge en sommar, en dörr nästa. Nu i augusti började det falla på plats. Glas i bågarna, kittade och målade minst två lager med linoljefärg. Det är inte så svårt bara man har glasen. Jag pallar inte att skära mer i tunt glas som spricker. Det kostar men är rimligt att beställa. Fönstren i vit obruten kulör från någon leverantör, dörren obruten gulockra från Gysinge.

Jag är nöjd, farsan är nöjd. Nästa säsong blir det vindsfönstren och annat skoj.

Grimes avslutar dagens inlägg med awesome.

/Lars