Igår var det 1 maj. Det är en helgdag som firas över hela jorden. En av få politiska helgdagar i vår kalender.

Tyvärr har jag just nu svårt att känna mig hemma i någon av de politiska organisationer som demonstrerade igår. Förra året vandrade jag mellan olika torgmöten och såg många demonstrationer. Året innan gick jag i ett tåg. I år såg jag inget alls…

Det var kanske dumt. Men jag är inte beredd att ställa upp så pass mycket på något partis åsikter att jag kunde delta.

Hade jag varit hemma i Borlänge hade det dock varit enkelt. På min gamla hemstads gator marscherade nazister under 1 maj. Å jag kan bara säga, FY FAN. En skam för den gamla arbetarstadens historia.

Det anordnades glädjande nog fina motdemonstrationer och hade jag varit hemma hade det varit självklart att delta.

Det är dock inte bara på 1 maj vi kan vara politiska och göra våra röster hörda. Det finns möjlighet att göra året om, i många olika sammanhang. Det behöver inte vara den viktigaste saken i ditt liv. Men i tider av främlingsfientlighet och urholkad arbetsrätt är det viktigt att ändå våga stå för sina åsikter som motkraft.

Jag hoppas att jag kan bidra med något till ett öppet och jämställt samhälle. Att allt jag ägnar mig åt inte bara är gamla hus och bilder på vackra prylar. Det kan det vara OCKSÅ. Men det ena behöver kanske inte heller utesluta det andra.

Så, jag fortsätter att tänka på hus. Fotografera detaljer och  vackra saker. Planera för nästa restaurering och samtidigt våga vägra främlingsfientlighet, homofobi, och stora skattesänkningar.

Ha en fin majvecka och njut av vårt fantastiska land när det nu vaknar till liv. Var rädda om er och njut av Myriam Fares, Libanons finest, i videoklippet nedan.

/Lars