Vår släktgård i Leksand består av ett antal timmerbyggnader i varierande storlek, utseende och, olika åldrar. Här bor min mamma sedan ett och ett halvt år.

Vi vet en del om gårdens historia utifrån berättelser i familjen och den gamla storskifteskartan från 1827. Men hur gamla är byggnaderna som står här och hur går en till väga för att bestämma ålder på gamla timmerbyggnader?

Svaret heter dendrokronologi och innebär att en med hjälp av olika borrprover från stockar i byggnader kan jämföra stockarnas växtperiod med en längre växtlinje och på så vis åldersbestämma de olika stockarna i väggarna. Det finns som sagt också en storskifteskarta från 1820-talet att titta på som kan ge lite vägledning. Där finns en del byggnader på gården utritade. Men på det stora hela är dendrokronologi ett säkrare kort för att veta exakt när timmer tagits till byggnader. Tillsammans är de båda metoderna dock nästan oslagbara.

För ett antal år sedan köpte mamma en sådan timmerdatering för gården. Det hela slutade med en artikel i tidningen Byggnadskultur, som är Svensk Byggnadsvårdsförenings tidning. Den artikeln kan ni läsa digitalt via Byggnadsvårdsföreningens kunskapsbank och det är hela poängen med detta inlägg. Ett tips om en annan artikel.

Klicka här för att läsa hela artikeln.

Det som inte syns vare sig på karta eller i dendrokronologi är var huset stod från början. Eftersom timmerbyggnader är relativt enkla att plocka ned och sätta upp på annan plats så kan ett hus ha flyttats många gånger tidigare. Dessutom kan ett hus ha kompletterats flera gånger med både äldre och yngre virke. Om det fanns bra äldre virke i ett äldre hus kunde det förstås komma till pass vid ett nybygge. Det är därför viktigt att ta flera borrprover från samma byggnader för att få ut så många prover som möjligt att jämföra.

Trevlig läsning!

/L