Publicerad den av larsliljas

Gammalt blir nytt

Jag tänker på hus mest hela tiden. Hus från olika tider, platser och storlekar. Hus och allt som hör till. Tekniker, stilar, inredningar och historia. Jag har ritat hus i hela mitt liv. Fantiserade och riktiga. Genomskärningar, fasader och planritningar. Dessutom har jag hittat på historier till många av husen. Sakta har husen trängt in i mitt liv och tar upp allt mer tid. Jag har tur, för i min familj har det alltid funnits många hus att vara i och fixa med. För ett år sedan tog min mamma över vår släktgård i Leksand, en kringbyggd gård med timmerbyggnader från olika tider. Det senaste året har denna gård tagit allt mer av min tankeverksamhet och lediga tid i anspråk. Just nu är det en precis påbörjad köksrenovering som tar plats i huvudet. Med stöd, ritning, råd och vägledning försöker jag hjälpa min mamma genom denna process. Jag hoppas att hon inte blir helt vansinnig på min energi och mina frågor längs vägen. Det är ett väldigt spännande projekt för mig. Idag påbörjade världens bästa hantverkare demontering av köksinredning från 50-talet som ska byggas om för att sedan sättas tillbaka.

Jag var hemma på gården över påskhelgen, inte minst för att diskutera köket, men det finns mycket annat att fixa med också. Fixande som ger mig otroligt mycket glädje och energi. Lillstugan på gården, Lisstuggu, är det äldsta av de tre bostadshusen som nu finns på gården med mycket av timret avverkat på 1780-90-talet och påbyggt i slutet av 1800-talet. Det renoverades grundligt på i början av 1950-talet men med en del bevarad charm.

Möblemanget i det lilla huset är en blandning av äldre ärvda möbler och lite nytt som speglar husets historia. Men det finns mycket att åtgärda och mycket att förbättra. Inte minst med tanke på att mamma vill hyra ut huset veckovis eller per natt till turister. Lisstuggu måste vara hemtrevlig för oss i familjen och attraktiv för hyresgäster. Nya överkast och kuddar var denna helg ett första steg i rätt riktning.

Jag har också varit sugen på att återföra lite mer spår av husets äldre historia men inte vetat hur. I ett av uthusen har jag dock spanat in ett gammalt skåp. Under påsken släpade jag ut det i ljuset, dammsög det och torkade rent.

Det är ett skåp byggt helt utan spik och det känns gammalt. Kanske har det varit en del av Lisstuggus fasta köksinredning en gång i tiden. Nu fick det komma tillbaka in i huset.

Lisstuggu är inte uppvärmd just nu vilket är bra för skåpet som är mättat av fukt efter årtionden i uthus. Nu får det några veckor på sig att torka långsamt och förhoppningsvis undvika sprickor. Jag är väldigt nöjd med resultatet och hoppas att fler ska vara sugna på att hyra in sig i den fina miljön. Här en länk till uthyrning.

Dagens låt var en av 2017s bästa

/Lars

Publicerad den av larsliljas

Sad n low

Jag är hemma sjuk för tredje dagen. Huvudvärk och trötthet rör sig i mig. Kanske har det blivit för mycket av allt. Fokus nu är att göra så lite som möjligt. Det är svårt att inte känna sig låg och ledsen.

Men mellan vilostunderna rusar tankarna omkring och rycker tag i olika saker. Jobb och privatliv och framtid.

Inte minst köket hemma hos mamma som kommande månader ska genomgå en första etapps renovering med fokus på återbruk fångas i mina tankar om och om igen. Köket är byggt 1958 i gedigna material när stora huset på gården genomgick en omfattande men fin renovering. Det blir den här gången nyinstallation av vedspis, omflyttning av funktioner och inte minst ommålning av luckor och stommar. Målet är att bevara för modernt liv.

Det kommer dyka upp många texter och bilder här på bloggen under våren om det här arbetet.

Såna här tankar är positiva avbrott i sjukdomsmonotonin.

En annan positiv sak är att en av mina favoritlåtar slutligen fått ett officiellt släpp och ligger uppe på YouTube i färdig version. Med textrader som passar mig rätt bra och mindre bra just nu. Jag önskar mest att jag orkade lyssna och slapp huvudvärken:

/Lars

Publicerad den av larsliljas · 2 kommentarer

Jag har byggt…

…en ställning för mat åt fåglar strax innan jul enligt gammal tradition.

Mamma och jag begav oss ut till ett av hennes skiften nära byn. Som tur är ligger det längs med stora vägen, så det är lätt att nå från bilen. Mamma fick ta på sig huggarmunderingen och med sin lätta elsåg fällde hon ett antal tre meter höga granar som kunde gallras bort.

Jag kvistade dem ca två meter med hjälp av yxa och då kunde vi delvis få in dem i bilen. Riset som blev tog vi också med.

Hemma blev det ännu mer kvistning och barkning med barkspade. Tre lika långa kvistade och barkade granar med topparna orörda ska sedan bindas ihop till en trefot och resas på gårdsplanen. I klykan läggs en kärve. Slutresultat nedan.

Jag är jättenöjd med resultatet. Det är första gången jag bygger en äkta med långa och barkade stammar. Men det tar en stund, inte minst för någon som är ovan…

Men vad sjutton heter den? Är det julstänger, julspiror, spirur eller något annat? Grannar och bekanta har olika minnen men ingen är jättesäker på sin sak. Trefot är ju själva formen men ingen vedertagen benämning på detta bygge. Hemma på gården har vi i minst tre generationer kallat detta för Nek. Problemet är bara att för alla andra är Nek namnet på själva kärven och inget annat. Nedan en bild på ännu en traditionell vintergran som jag gjorde samtidigt.

Så vad kallar ni de här traditionella skapelserna gjorda av granar? Alltså båda varianterna jag gjort. Hjälp!

Dagens låt är First med Cold War Kids.

Hej så länge!

/Lars

Publicerad den av larsliljas

Från förra sommarens arbetsarkiv

Jag har inte bloggat mycket det senaste året. Det tar tid att skriva långa bra inlägg, men livet har också kommit emellan än en gång. Uppbrott, nystart, jobb och sånt som livet innehåller. Det är så det är bara. Det betyder dock inte att jag inte hunnit med att jobba med hus! En stor sak som hänt under 2017 var att min mamma sålde huset jag vuxit upp för att flytta hem och ta över föräldrahemmet och släktgården i Leksand. Det är en kringbyggd gård med både äldre och nyare tillägg. Jag kommer antagligen skriva mycket om den här platsen framöver. Här nedan kommer bilder från arbete jag gjort under sommaren. Det är inte frågan om restaurering utan snarast om renovering med återbruksfokus. Det här arbetet handlar om entrén på stora huset.

Ytterdörr från 1958. Lackad furu som slitits rätt hårt genom åren. Test med grön kulör upptill.

Snickerierna har inte målats om sedan den stora renoveringen 1958. Tvättning, skrapning, borstning, slipning och spackling som underarbete. Dörren som varit lackad i alla år kommer nu att målas i en kromoxidgrön som förr var vanlig på dörrar. Stolpar och vindskiva får en grå färg som påminner om originalet från 58. Är det då rätt att måla en dörr som varit avsedd som lackad? Det är förstår ingen enkel fråga att svara på. Men det handlat inte heller om ett byte av dörr. Den som vill skulle en gång kunna återställa den. Mamma ville ha färg och en hint om husets ursprungliga byggår 1900. Då passade de gröna kulörerna bra in. Men det är på det stora hela både en filosofisk diskussion, ett antikvariskt dilemma och frågan om en smaksak tänker jag. Resultatet blev i alla fall rätt bra:

Huset har fått en mer välkomnande entré utan några stora pengar eller stora ingrepp.

Dagens video är All night med fantastiska Girls Generation. Deras senaste och kanske sista släpp någonsin:

Strålande

/Lars

Publicerad den av larsliljas

Vacker musik i väntan på byggnadsvård

Det är höst nu, jag är trött och har mycket att göra. Det är livet liksom. Snart blir det helg och äntligen dags att åka till Göteborg över helgen. Där finns min fina flickvän på turnépaus. Det ska bli skönt. Sen blir det höstlov och då ska jag spotta i nävarna och jobba för glatta livet med ett hus i Dalarna som ska bli klart inför försäljning. Renovering och restaurering med små medel. Vare sig ägaren eller jag har råd att lägga stora summor. Men det behövs inte. Det behöver inte vara dyrt att fixa sitt hus! Antagligen kommer det ett eller två blogginlägg då. Under tiden blir det vacker musik med vacker video ni kan må bra av. Jag ger er Chop av och med DonChristian och grymma dansare.

https://www.youtube.com/watch?v=MIE9H0TvSiM

ha det fint så länge

/L

Publicerad den av larsliljas

Konservativ byggnadsvård och förvanskning av arv

Ibland blir jag galen av att öppna tidningarna Gård&Torp och Byggnadsvård. Ord som genuin och lantlig står mig upp i halsen. Jag vill inte se fler vitmenade kök eller boningshus som återställts till byggåret 1850, förutom nybyggda kök och ett badrum i amerikansk eller brittisk sekelskiftesstil. Vem fan är det som har råd med dessa renoveringar. Inte jag i alla fall. Inte vår planet heller tänker jag. Kanske är jag avundsjuk? Men hur många kök från 40, 50, 60, 70 och 80-tal har rivits ut för att skapa dessa genuina miljöer? Det ser ibland ut som om folk lever mer i museum än i ett verkligt liv. Jag älskar också gamla prylar och vackra saker, men inte är det ett museum jag lever i. Men det kan förstås också handla om valen som tidningarna gör också. Detta gäller förstås i högre utsträckning för tidningen Gård&Torp. Jag skulle nog önska mig lite mindre perfekta miljöer och mer hantverk och skit under naglarna, för det är ju så det brukar bli när en renoverar sina hem. Var är hemmen med spår av många epoker. De som målat om sitt furukök från 73 men kör det i kombo med nytt kakel och en vedspis? Måste ytskikten vara perfekta? Nina Björk skrev en gång på detta tema så fantastiskt om renoveringshets och perfektion så klicka och läs. Men jag vet att tidningen är gjord främst för inspiration. jag vet jag vet jag vet. Men ändå. Jag längtar efter något helt annat tror jag.

img_1077
Ett av familjens kök med golv, tak och spis från 1904, överskåp från 40-tal, underskåp och tapet från 70-tal. En salig blandning men inget offrat enbart för stilideal. En är ganska lycklig i det där köket ändå.

Men Byggnadskultur då? Den tidningen vurmar ju inte direkt för inredningsreportage. Jag har läst den tidningen i över femton år, jag var väldigt ung när de första numren damp ned i min brevlåda. Den förändrade mitt liv när den berättade om allt det där som ingen vuxen sa något, om gamla hus, deras värden och hur en tar hand om det. Samtidigt så känns ibland tidningens teman rätt mossiga. Eller en del artiklar inom dem i alla fall. Senaste numret handlar om staden, den täta, genuina och borgerliga stenstaden och kanske läser jag det hela fel men delar av texterna känns som hyllningar av det förflutnas städer. Visst är det också kul med den täta stenstaden, jag har själv bott så i många år. Men vad finns det för behov av att skapa pastischer på de byggnader som byggdes där och varför finns det en hel artikel om sådana pastischer i senaste numret av Byggnadskultur? Är den täta stenstaden verkligen lösningen för framtidens byggande?

Slutligen så vill jag hylla Underbara Clara för hennes insiktsfulla text om det den ”vita fräscha lantliga stilen” som sprids och dominerar i drömmen om det äkta och genuina. Klicka och läs! Ernst Kirschsteiger står på dess barrikader med penseln i högsta hugg. Det är inte att skapa något genuint att måla allt vitt, det är extremt nytt och modernt, vilket kan vara kul. Bara ingen tror att det finns någon historisk koppling i detta. Färgsättning sliten av generationer eller vitpatinerat nytt? Jag ska inte moralisera över andras hem, men tycker att det finns en historielöshet i längtan efter det genuina, äkta och gamla. Att måla ett kök helvitt för hundra år skulle varit vansinne med all sot och smuts.

Nåväl, håll koll på din kulturhistoria men skapa också ett hem du trivs i.

Zara Larsson säger allt så bra ändå:

/Lars

Publicerad den av larsliljas

Vakna vakna vakna

Gårdsplanen hos farsan ramas in, dels av boningshuset, dels av uthuset/gårdshuset. Båda är byggda cirka 1920 och står ganska stadigt på sin kulle i det gamla jordbrukslandskapet. Ni som läst här innan har hört en del om båda husen. Om funna vackra väggar bakom buckliga skivor med trasig tapet i båda husen. Om kakelugnar som fungerar och upphittade kakelväggar från ett gammalt kök.

Denna sommar innehöll som många av er vet inte all den tid jag kanske tänkt mig för arbeten hos farsan. Men jag har ändå gjort en del.

Uthusdörr med flagad plastfärg i blå kulör
Fönster till gårdshusköket. Trasiga rutor, extremt flagad färg och nära nog fösvunnen kittning.

När pappa tog över var inget gjort på länge. En måste inte heller göra mycket. Det är okej med sliten målning. Men här var det frågan om hurvida fönstren skulle överleva alls. De var hårt utsatta sedan färg, kitt och glas gett upp och släppt vind fukt och sol fria. Det första jag gjorde var att halvolja fönstren och täcka för de trasiga rutorna. Träet var väldigt torrt med inte förstört. eftersom jag inte bor i trakten har jag fått ta en sak i taget. En båge en sommar, en dörr nästa. Nu i augusti började det falla på plats. Glas i bågarna, kittade och målade minst två lager med linoljefärg. Det är inte så svårt bara man har glasen. Jag pallar inte att skära mer i tunt glas som spricker. Det kostar men är rimligt att beställa. Fönstren i vit obruten kulör från någon leverantör, dörren obruten gulockra från Gysinge.

IMG_7305.jpg

Jag är nöjd, farsan är nöjd. Nästa säsong blir det vindsfönstren och annat skoj.

Grimes avslutar dagens inlägg med awesome.

/Lars

Publicerad den av larsliljas

Färg, fönster ännu mer färg (och Troye Sivan)

Jag har under juli och kanske främst augusti jobbat rätt hårt med att få färdigt en del av de projekt som jag tänkt mig för sommaren. Det blev andra saker prioriterade och det var inte dåligt, tvärtom var det på många sätt en fantastisk sommar. Men det kliade i fingrarna också och till slut kom också möjligheter att jobba med husen. Husen ligger främst i Kopparbergslagen mellan Falun och Borlänge. Längs sjöarna Runn och Ösjön ligger många gamla byar med rötter i medeltid och äldre än så. Urbaniseringen drivs på rätt hårt här just nu med många nybyggen i närheten av Dalarnas största städer, men fortfarande kan en skönja gamla bystrukturer och gammal kulturbygd. Husen jag har jobbat på ligger även de i ett gammalt kulturlandskap och är byggda i början av 1900-talet. De är placerade på kullar för att inte stjäla jordbruksmark dessutom! Tänk om någon kunde tänka så långsiktigt idag. Jordbruksmarken kommer vi behöva en vacker dag.

Det har främst handlar om renovering av fönster och byte/målning av vindskivor och liknande denna sommar. Jag har gett upp att skära i äldre glas och efter några fixade så fick resten beställas. Jag är inte så romantisk att alla rutor måste vara munblåst glas, det är vackert förstås men det viktigaste är att glasen är hela och att glaset är tunt nog att rymmas i båge med kittfals och allt. Ett av fönstren är tidig funkis på ett trapphus:

img_5673

Detta fönster har länge varit ett aber för mig. Det har inte varit i tillräckligt dåligt skick för att behöva akutrenovering samtidigt som det är ett fönster som en passerar nästan varje dag. Det har sett förjävligt ut rent sagt, flagad färg, bortfallet kitt och dessutom en testmålning med bortvald kulör i ena hörnet. Lägg även märke till på bilden att de som spikat den nya panelen(tilläggsisolerat och fram till nyligen plåtfasad) gjort det så snävt att fönstret inte längre går att haka av. Otroligt ogenomtänkt. Nåväl. det har inte varit något störreproblem att jobba med detta fönster. Det är från tidigt 40-tal, superkvalité på virke och 50% av kittet satt fortfarande som berg, även om det inte var så snyggt gjort. Men se skillnaden efter två lager linoljefärg:

img_7317

Huset får plötsligt en helt annan karaktär. Mamma som äger huset har valt engelskt röd som kulör på fönster. Jag har här valt att som förr ofta gjordes måla fönsterblecket i samma kulör som fönster, men skyddsplåten ovanför i samma kulör som foder. Fasaden får ett lugnt intryck när alla olika färger som fanns nu plötsligt bara är två.

På mammas hus har det också länge varit läge att fixa en av vindskivorna på en del av huset som byggts till senare. De har haft fel kulör i relation till resten av huset och den ena hade dessutom murknat längst ut.

Innan, skadad vindskiva och hängränna i avvikande kulör
Efter. Vindskivan fixad och hängränna inmålad.

Ni ser skillnaden på innan och efter? Markant förändring skulle jag vilja säga. Vindskivorna är nu kortade med en rejält utstickande plåt ovanpå. Dessutom målade i samma kulör som övriga detaljer på huset. Även den gamla hängrännan är nu inmålad. Farsan hjälpte mig mycket här på ganska hög höjd och de ska han ha all ära för.

På mammas tomt finns en gammal friggebod i något som en gång var lackat fusktimmer. Det har sett ganska illa ut i större delen av mitt liv. Vad gör en åt en något sådant? Vi har tvättat ren fasaden, bytt de lappade och murkna vindskivorna och dragit på ett lager rödfärg. Detta är absolut inte byggnadsvård. Jag har inte alls försökt återställa den till ursprungligt skick. Då hade jag fått plocka fram lackburken. Istället har jag försökt få den att smälta in med de övriga uthusen på tomten och rädda den från totalt förfall. Se nedan.

Algbevuxen en gång lackad panel och vindskivor i dåligt skick.
Vindskivor bytta, fasaden tvättade och allt rödfärgat med Falu ljus.

Det är helt otroligt vad lite färg och nya vindskivor kan göra. Sedan dess även fixat nock.

Det sista projektet jag tänkt genomföra denna sommar på denna fastighet var ett uthusfönster och surprise, vindskivorna ovanför som var i lika bedrövligt skick. Men tiden har inte räckt till, det finns så mycket annat att göra, jobba, älska och vara på andra platser. Men det blir klart innan snön för jag har redan påbörjat renovering av fönster, andra strykningen gjord. Återkommer helt enkelt. Jag tror det kommer bli bra.

Dåligt skick på målning(plastfärg) och vindskivor(plastfärg)
fönstret urtaget och på ansiktslyftning. Linoljefärg blev det!

Kontentan av detta inlägg är väl vad lite färg och nya vindskivor kan göra för ett hus. Visst är det några timmars arbete. Men det tar längre tid att se en säsong av Game of Thrones(har sett alla).

Häromkvällen var jag för övrigt på Gröna Lund. Det var många år sedan sist, typ högstadiet tror jag. Jag och några kompisar käkade på en bättre restaurang nära gamla dansbanan, åkte några karuseller och sedan såg vi den fine unge Troye Sivan spela för tusentals kids (och deras föräldrar) mfl. Troye slog igenom via YouTube för några år sedan och har sedan dess blivit en etablerad sångare och artist. Detta var sista av typ 160 spelningar på världsturnén. Utöver att han verkar rätt trevlig och har en mycket fin mörk röst så är han också något så fantastiskt som en öppet homosexuell flick- och pojkidol. Jag har lyssnat på en del av hans låtar men tillhör absolut inte hardcorefansen. Det var dock några tusen andra sådana där denna kväll och tillsammans med dem, Troye på scen, den varma luften, regnbågsflaggorna, karusellerna och frånvaron av fulla människor skapade vi en magisk afton. Kanske att jag lägger upp några filmklipp senare, det lät förvånansvärt bra, men under tiden får ni hålla till godo med en video från YouTube här nedan. Befriande att se en idol stå på scen och som upptakt till en låt bara säga:”this is about being a homosexual”följt av ett enormt jubel från publikhavet. Fler sådana idoler tack.

allt gott i byggnadsvården namn

/Lars

Publicerad den av larsliljas

1 maj och alla möjligheter vi har

Igår var det 1 maj. Det är en helgdag som firas över hela jorden. En av få politiska helgdagar i vår kalender.

IMG_3472

Tyvärr har jag just nu svårt att känna mig hemma i någon av de politiska organisationer som demonstrerade igår. Förra året vandrade jag mellan olika torgmöten och såg många demonstrationer. Året innan gick jag i ett tåg. I år såg jag inget alls…

Det var kanske dumt. Men jag är inte beredd att ställa upp så pass mycket på något partis åsikter att jag kunde delta.

Hade jag varit hemma i Borlänge hade det dock varit enkelt. På min gamla hemstads gator marscherade nazister under 1 maj. Å jag kan bara säga, FY FAN. En skam för den gamla arbetarstadens historia.

Det anordnades glädjande nog fina motdemonstrationer och hade jag varit hemma hade det varit självklart att delta.

Det är dock inte bara på 1 maj vi kan vara politiska och göra våra röster hörda. Det finns möjlighet att göra året om, i många olika sammanhang. Det behöver inte vara den viktigaste saken i ditt liv. Men i tider av främlingsfientlighet och urholkad arbetsrätt är det viktigt att ändå våga stå för sina åsikter som motkraft.

Jag hoppas att jag kan bidra med något till ett öppet och jämställt samhälle. Att allt jag ägnar mig åt inte bara är gamla hus och bilder på vackra prylar. Det kan det vara OCKSÅ. Men det ena behöver kanske inte heller utesluta det andra.

Så, jag fortsätter att tänka på hus. Fotografera detaljer och  vackra saker. Planera för nästa restaurering och samtidigt våga vägra främlingsfientlighet, homofobi, och stora skattesänkningar.

IMG_4353_2

Ha en fin majvecka och njut av vårt fantastiska land när det nu vaknar till liv. Var rädda om er och njut av Myriam Fares, Libanons finest, i videoklippet nedan.

/Lars

Publicerad den av larsliljas

Ännu mer upphittat

Pappa har börjat röja i lillstugans kök. Kanske går det att ha loppis där framåt sommaren?

Ytskikten är slitna i det gamla köket. Det har använts som förråd och inte fått så mycket kärlek på senare år. Jag har påbörjat ett sakta arbete med fönster och utvändig målning. Huset är i alla fall vattentätt nu. Det var det inte för några år sedan när pappa tog över.

Hängränna, stuprör uthus Tomnäs
Lillstugans dörr
Lillstugans gavel

 

Men vad ska en göra med alla ytskikt? Det finns så många alternativ för slitna väggskivor och hängande takpapp. Eventuellt kan en sätta hammaren i väggen och kolla vad som finns där bakom. Det gjorde pappa och i vanlig ordning på den här gården fanns det saker att hitta.

Bakom väggskivan fanns spår efter krok i väggen från en gång för längesedan.
Taket har varit pappspänt. Men nu var det i väldigt dåligt skick. Uppenbarligen har taket varit utan papp en gång och under finns fin målning.
Bakom väggskivan en fint målad pärlspont från en gång för längesedan. Uthuset är byggt ungefär 1920 samtidigt som boningshuset.

Så grattis till pappa som än en gång hittat fina saker bakom skadade väggskivor hemma på sin gård! Nu är det bara att bestämma vad som ska ske med de frilagda ytskikten… Linoljefärg hägrar nån gång i framtiden men låt oss inte ha för bråttom. Drömmar om sommarledighet med utrymme för husen skvalpar i huvudet.

Och drömmar om kommande söndag, för då kommer min älskade flickvän hem från sin turné.

Och! Det finns en ny musikvideo från SMTOWN att titta på.

hade!

/Lars